Ja, jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om mig och min familj.
Presentera oss lite bättre och berätta lite mer om hur vi är.
Men jag tänker helt enkelt skippa det helt och hållet.
Istället ska jag börja med att skriva något som jag tror många upplever..
Jag har varit mamma ett tag nu, i sisådär 18 månader om man inte räknar in första graviditeten.
Någonting jag upplevt, ganska konstant, är hur folk ÄLSKAR att trycka ner andra.
Speciellt att trycka ner andra föräldrar.
Ja, vi kanske inte gör saker på samma vis allihop men vem bestämmer vad som är rätt & fel?
Så länge barnet i sig inte tar skada, vad spelar det då för roll hur vi går till väga?
Alla är vi unika, varför skulle vi då uppfostras efter en mall?
Vissa tycker om att klä sina flickor i rosa prinsessklänningar av de dyraste märket
medan andra vill att det helst inte ska finnas någon skillnad på "tjej-" & "killkläder".
Men varför måste det finnas ett rätt eller fel på den frågan?
Vissa tycker inte att det är någon biggie att sina ungar skriker; Barn måste få vara barn.
Medan andra håller på att skämmas ihjäl så fort dom säger pip; Barn måste lära sig att vara tysta.
Personligen ÄLSKAR jag att klä mina söner i dyra märkeskläder.
Inte för att jag har råd att göra den, men om jag kunde så skulle jag!
För mig finns inget sötare än mina små i ett par söta chinos & en ljusblå skjorta.
Men jag har heller inget emot när jag ser en pojke komma struttandes i en kjol.
Även om jag inte skulle göra det så respekterar jag absolut andra som vill.
Varför måste det vara det ena eller det andra?
Varför måste mitt "rätt" vara ditt "fel"?
Och ja, självklart ska barn få vara barn. Det skulle jag ALDRIG säga emot.
Det finns inget som är vackrare än när ett barn har så fruktansvärt roligt att han/hon
(Nej, jag använder mig inte av ordet HEN i mitt tal eller skrift så sluta leta)
att den verkligen inte kan hålla inne med ett sådant underbart skratt som bara barn kan.
Men däremot vill jag att mitt barn lär sig att man vid vissa tillfällen måste sitta still & vara tyst.
Det är inte för att vara elak som jag "tjatar" på om det utan det är för att det är MITT JOBB
att uppfostra mitt barn inför livets mot- & medgångar. För oavsett om det handlar om att
vara tyst, sitta still eller äta ordentligt så kräver samhället att dom ska kunna det.
Kanske inte just nu eller imorgon men inom en snar framtid så varför inte lära dom från start?
/ Just saying!
0